Årets Gustav:
Årets bästa/dummaste går till Gustav iaf. Vi satt på philmen och snackade och Gustav hade sagt något elakt till Ludde som vanligt. Ludde svarade något och sedan var det igång...
Gustav: Men Ludde, har jag någon gång varit snäll över huvud taget den här tiden vi har kännt varandra? Mot någon? Jag kan ju inte förneka vem jag är!
Ludde: Jo, i förrgår morse var du ju rätt snäll och mysig mot mig. Eller... Eller vänta. Skulle jag inte sagt det?
Gustav: Va?
Jag: Asså, Ludde, tro inte att Gustav band dig för att sedan piska dig för att vara snäll, han visste bara inte att du gillade sådant.
Gustav: Hallå?
Ludde: Jahaaaa! Det var sååå det var!
Gustav: VA?!? Vi träffades väl inte i förrgår morse!
*Jag och Ludde tittar på Gustav*
Jag: Äh, låt det vara bara Gustav.
Gustav: Meh! Lägg av nu grabbar! Vi träffades väl inte då? Eller va? Eller vaddå?
Ludde: Jag fattar inte att du inte såg den! Fast den ligger mitt på plan, mitt framför domaren som ändå inte blåser för den!
Gustav: Va?!? Men lägg av nu va! Vaddå?
Jag: Vad han menar var, släpp sargen och kom in i matchen.
*Gustav börjar asgarva*
Gustav: HAHAHA! Men, man kan ju inte hålla i en... *Han tystnar och får en sådan där blick som någon som just kommit till instikt får* ... eller... Jo, man KAN ju faktiskt hålla i en sarg.
Sedan skrattade jag och Ludde, och Gustav också lite grann, så att vi grät för att Gustav inte alls fattade Luddes bögskämt utan istället tyckte det var jättekonstigt att man kunde hålla i en sarg. Det borde ju liksom vara omöjligt att lyfta upp hela sargen och hålla runt den liksom. Ja, det är det också. Men man kan fortfarande ta i den, dumbass!
Gustav: Men Ludde, har jag någon gång varit snäll över huvud taget den här tiden vi har kännt varandra? Mot någon? Jag kan ju inte förneka vem jag är!
Ludde: Jo, i förrgår morse var du ju rätt snäll och mysig mot mig. Eller... Eller vänta. Skulle jag inte sagt det?
Gustav: Va?
Jag: Asså, Ludde, tro inte att Gustav band dig för att sedan piska dig för att vara snäll, han visste bara inte att du gillade sådant.
Gustav: Hallå?
Ludde: Jahaaaa! Det var sååå det var!
Gustav: VA?!? Vi träffades väl inte i förrgår morse!
*Jag och Ludde tittar på Gustav*
Jag: Äh, låt det vara bara Gustav.
Gustav: Meh! Lägg av nu grabbar! Vi träffades väl inte då? Eller va? Eller vaddå?
Ludde: Jag fattar inte att du inte såg den! Fast den ligger mitt på plan, mitt framför domaren som ändå inte blåser för den!
Gustav: Va?!? Men lägg av nu va! Vaddå?
Jag: Vad han menar var, släpp sargen och kom in i matchen.
*Gustav börjar asgarva*
Gustav: HAHAHA! Men, man kan ju inte hålla i en... *Han tystnar och får en sådan där blick som någon som just kommit till instikt får* ... eller... Jo, man KAN ju faktiskt hålla i en sarg.
Sedan skrattade jag och Ludde, och Gustav också lite grann, så att vi grät för att Gustav inte alls fattade Luddes bögskämt utan istället tyckte det var jättekonstigt att man kunde hålla i en sarg. Det borde ju liksom vara omöjligt att lyfta upp hela sargen och hålla runt den liksom. Ja, det är det också. Men man kan fortfarande ta i den, dumbass!
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home